söndag 1 oktober 2017

Ångloket

Så var det marknadshelg igen. En tradition som tillkommit de senaste åren är att ångloket kommer med marknadsbesökare från Storuman. Varje gång marknadshelgen närmar sig tänker jag att jag ska åka upp till Storuman bara för att åka tåget tillbaka och varje gång blir det inte av. Det sitter lite i att det är ganska snävt om tid när man ska göra bytet mellan buss och tåg - jag tror man hinner men bara "kanske hinner". Jag vill dock vara lite säkrare än kanske.

Det vore trevligt att åka resan åt andra hållet för då kan man äta middag på tåget. Det tror jag skulle vara väldigt trevligt. Äta mat i tuff-tuff-tåg-takt. Nackdelen är att det är samma visa där - så snävt om tid att man kanske eventuellt hinner om man halvspringer och ingen står i vägen i dörren när man ska kliva av tåget och förutsatt att det inte är alltför många stopp för avklivande resenärer längs vägen.

Någon gång ska jag ändå göra det - troligen ta morgonbussen till Storuman, springa till tåget och dricka förmiddagskaffe i ångan från loket. Det verkar jättetrevligt när loket står vid stationen och puffar ångpuffar. Vita, fluffiga fina ångpuffar som på något vis har ett lite rogivande ljud. Mindre rogivande när den ångar upp sig för avfärd men det är ett trevligt ljud det också men så fort tåget rör sig blir röken genast mindre vit och fluffig men ganska trevlig ändå.

Naturligtvis hade jag inte den här gången heller med mig systemkameran - den bär man normalt inte med sig när man ska ut på marknaden. Kunde ändå inte låta bli att hala fram min lilla kamera och ta en bild och en filmsnutt. I och för sig är det bra, då kan jag skylla på kameran att bilderna inte blir bra men gissningsvis skulle inte bilderna inte bli bätter även om jag hade en bättre kamera med mig och vad skulle jag då skylla på. (Klicka på bilden för att se den i större format.)
















 Provar att lägga in en filmsnutt också. Den är för stor att ladda upp på blogspot så den får ta omvägen via YouTube. Så här såg det ut när tåget puffade iväg igår - tåget hade redan hunnit passera stadiet med vita, fluffiga ångpuffar när jag kom på att jag skulle filma men bättre sent än aldrig. Lite snål tycker jag att lokföraren var med ångvisslan - jag var beredd på höga, långa visslingar så jag hade (tyvärr) dragit ner ljudet lite väl mycket.