lördag 10 augusti 2019

Många fina solnedgångar

Sommaren bjuder ofta på fina solnedgångar och jag tänker alltid att jag ska gå ut och ta med mig kameran men det blir sällan av och när det blir av så är det oftast något som slår fel för jag har inte lyckats fånga en enda solnedgång än.

Så var det även den kvällen när jag tog bilden här nedan. Såg ut att bli en kanon-solnedgång så jag tog kameran och gav mig iväg till ett ställe som jag tänkte skulle bli bra. Det är en bit dit så jag gav mig av i god tid. Vilket visade sig vara alldeles för god tid. Svårt för mig att bedöma eftersom jag aldrig ser solnedgången från mitt hem (tråkigt) men det visade sig att det var ganska långt kvar till solnedgång så jag ägnade mig åt att fota allt möjligt annat under tiden. Till slut började jag tröttna - förmodligen av blodbrist eftersom myggen bet så infernaliskt. Jag tror att det var det som fick mig att tappa tålamodet och det som till fick mig att ge upp var att molnen på himlen blev tätare och tätare så solen skulle ändå knappt han synts till, det kunde visserligen ha blivit fint ändå men till slut började det även att duggregna - då gav jag upp och begav mig hemmåt.

Duggregnet upphörde nästan omedelbart och när jag var nästan hemma skingrades molnen och det började gå mot ytterligare en vacker solnedgång men då struntade jag i det. Jag fortsatte hemmåt med alla mina myggbett.

Det här är en av bilderna som jag tog i väntan på solnedgången. Molnen hade tätnat ganska mycket och strax efter det kom regnet. Ingen solnedgång och det känns som det fattas något i bilden men samtidigt har den något som jag fastnar för. Klicka på den om du vill se den i större format.

 

När jag la till den där bilden kom jag på att jag var på samma ställe häromkvällen och fotade men då var det stenarna som var huvudmotivet. Så här såg det ut då. Lika mulet men lite tidigare på kvällen och inte lika stark sol bakom den mer jämngrå himlen.

Rödfibbla

I ett par år har en vacker och klart lysande blomma växt i en slänt som jag ofta passerar. Blomman verkar öka i antal för varje år och i år var det väldigt många blommor. Så tätt att det lyste orange-rött på långt håll när man närmade sig slänten. Ända sen jag såg den första gången har jag funderat på vad det egentligen är för blomma och frågat mig runt men ingen har kunnat svara på vad det är för blomma.

Till slut tänkte jag att jag måste ta reda på det istället för att bara passera och tänkta "åh, vilken fin blomma, undrar vad den heter" så jag gick hem och tog fram blomboken. Jag gissade att den var släkt med maskrosorna så jag började där och det tog inte många sekunder förrän jag hittade rätt blomma. Rödfibbla.

När jag sen sa att jag letat reda på att det var en rödfibbla så fick jag veta att det är en blomma som man ska rapportera. Det hade jag ingen aning om men nu är den rapporterad.  Eftersom jag inte själv är registrerad på artportalen.se så rapporterade min bror in det. Tyvärr hade de i stort sett blommat över då så han fick leta en stund för att hitta några fortfarande blommande exemplar. Lite tråkigt när de hade blommat så rikligt och så länge. Han får göra ett nytt försök nästa år.

Så här såg de i alla fall ut en av gångerna när jag passerade och faktiskt stannade och plockade fram kameran. Klicka på bilderna om du vill se dem i större format.