Finns det bara en sanning eller kan det finnas två olika sanningar om samma sak?

Satt och lekte i photoshop med en gammal bild förra helgen men så fick jag ett erbjudande om att följa med till Umeå och eftersom jag hade ett ärende dit nappade jag genast och bilden åkte tillbaka in i datorns mörka mappar.

Eftersom Windows 10 har ett eget liv (när strömmen är på) så bestämmer den att när jag öppnar utforskaren hamnar jag direkt i "snabbåtkomst" och där visas de senaste bilder och dokument som jag använt. Alltså poppade bilden från förra helgen upp och jag kom på att jag skulle fila färdigt på den.

Det är en bild tagen vid Betsele-dammen en fin men molnig sommardag. Vyn var ganska magisk men som vanligt blev bilden i kameran inte särskilt magiskt. Vyn var naturligtvis densamma men färgerna och ljuset stämde inte så bra med hur det egentligen såg ut. Bilden kändes grå och murrig och hade inget som man egentligen fäste blicken på. Så i Photoshop förändrade jag ljuset i bilden, ökade ljuset mer på vissa ställen och vips blev det en helt annan bild med samma motiv. Blicken fastnar på detaljer i bilden vilket jag inte upplevde att den gjorde i originalbilden. Förgrunden kanske blev lite för iögonfallande men samtidigt var det lite ditåt jag ville att blicken skulle styras. Jag får prova att dämpa det lite och se om bilden känns bättre eller sämre.

 Ljus och färg stämde nu överens med hur det var när bilden togs så egentligen är den bilden mer sanningsenlig trots att den är manipulerad i Photoshop. Så frågan är vilken bild som är den sanna - den som manipulerats i Photoshop som stämmer någorlunda med verkligheten eller bilden direkt ur kameran som inte är manipulerad/förändrad men som inte stämmer riktigt med hur verkligheten såg ut?

Jämför själv. Originalbilden är den övre och den manipulerade bilden under. Klicka på bilden så får du se den större;

Bläddrade lite bland bilder i min dator

Jag satt och bläddrade lite i mina bildmappar i datorn och hittade en hel massa bilder där jag exprimenterat med att fota genom en petflaska. Jag har klippt flaskan mitt itu och när jag fotar håller jag den avklippta delan av petflaskan mot kameran (linsen inne i flaskan) och fotar ut genom flaskhalsen.

Jag har provat att fota alla möjliga saker med flaskan. Jag gillar verkligen effekten det får på bilden. Just den här flaskan råkar ha ett mönster i plasten och jag tror att det påverkar bilden lite.

Det här är en bild av en ros som jag fotade med flaskan på min balkong i höstas. Bilden är helt oredigerad.

Visst, man kan fixa till ungefär samma effekt genom att bearbeta bilderna i något bildredigeringsprogram men det är mycket roligare och går mycket fortare att fota genom flaskan.

Tilläggas kan att flaskan egentligen klipptes av i syfte att använda som "drivhus" men den funkar jättebra som fotorekvisita också.

Klicka på bilden för att se den i större format.

Det är en förmån att ha en fågelkunnig lillebror

Min lillebror är fantastisk att ha med sig ut i naturen - han är otroligt duktig på både växter och djur. När det gäller fåglar vet jag inte hur han bär sig åt för att omedelbart konstatera vad det är han hör eller ser. Ibland får han fundera en stund och bläddra lite i fågelboken eller telefonen men oftast hittar han ganska fort vad det han söker.

Lika otroligt är det att jag aldrig lär mig. Han pekar vart jag ska titta och talar om vad det är eller säger "hörde du? det där var en xxx". Ändå lär jag mig aldrig mer än en promille av det han visar mig. Jag hinner inte ens fästa blicken ordentligt på fågeln (eller vad det är för djur han visar) innan den är borta.

När man är ute och tittar på fåglar känner man sig som en av deltagarna i TV-programmet "Det stora fågeläventyret". Där har varje deltagare med sig en fågelkännare som pekar och säger "fota där" och sen berättar de vad det är för sorts fågel.

Igår hade jag förmånen att få följa med till Degernäs och spana på fåglar. Som vanligt såg och hörde han massor av olika arter medans jag såg bara såg arten "fågel". Lite överdrivet är det för jag hann se de flesta av de fåglar han pekade ut men som vanligt var han tvungen att tala om vad det var för de flesta hann jag naturligtvis inte se vad det var för art innan fågeln passerat och försvunnit.

Det som jag faktiskt kände igen (förutom svanar, gäss, bofinkar och sånt) var den här krabaten som svävade över oss. Det var förstås inte så svårt eftersom den skiljer sig ganska mycket från de andra fåglarna vi såg.

Tyvärr fick jag inte en särskilt bra bild (som vanligt), den är både brusig och oskarp men det är dock den bästa bild jag någonsin lyckats få på en örn så den måste få en plats här. I vanliga fall brukar jag bara lyckas fånga en diffus liten prick på himlen. Här blev det en stor prick där man i alla fall ser någorlunda hur den ser ut.